I dag har jag superträningsvärk...... körde ett tungt benpass igår och det får man betala priset för idag.... men jag gillar det speciellt när man har ont i rumpan..haha den känns så liten då:=)
Äkta träningsvärk - DOMS (Delayed Onset Muscular Soarness) - uppträder 24-48 h efter ett träningspass.
Vad är egentligen träningsvärk?
Experter har genom åren haft olika teorier om träningsvärk. Tidigare var den allmänna uppfattningen att smärtan berodde på syraöverskott, genom ansamling av laktat, en slaggprodukt som bildas i musklerna vid energiproduktion. Men eftersom såväl elitidrottsmän som ovana motionärer producerar laktat, och träningsvärk dessutom är vanligare bland otränade och i samband med nya övningar, övergavs den teorin. I dag tror forskare istället att smärtan orsakas av små skador på muskelceller vid högintensiv belastning (exempelvis squash) eller långa perioder av kontinuerlig ansträngning som vid långdistanslöpning. Skadorna uppstår där cellerna är som svagast och värken dröjer eftersom nervcellerna är lokaliserade till den kringliggande vävnaden. Smärtan beror delvis också på att inflammation och svullnad bildar tryck mot nervceller och blodkärl i musklerna. Med hjälp av mikroskop och muskelprov kan man se den här sortens skador hos maratonlöpare efter ett lopp. Forskare har också visat att nedbrytningen tilltar i början av läkningsprocessen, vilket är ytterligare en förklaring till varför inte smärtan gör sig påmind omedelbart.
Vad beror träningsvärk på?
Träningsvärk är ett vanligt resultat av dålig muskelsamverkan, ofta:
1. När musklerna inte är vana vid belastningen de utsätts för, som hos otränade eller idrottsmän efter längre uppehåll från fysisk aktivitet.
2. I samband med nya rörelser
3. Vid mycket hård belastning.
Träningsvärk uppkommer ofta i särskilt påfrestande situationer för musklerna, som vid löpning i nedförsbacke. Den höga belastningen på muskelfibrerna gör att bristningar lätt uppstår.
Går träningsvärk att förebygga?
Risken för att drabbas av träningsvärk minskar allt eftersom kroppen vänjer sig vid nya rörelsemönster. Koordinationen blir bättre och utsatta muskelgrupper överbelastas då inte lika lätt. Några grundregler är att undvika tung träning i samband med nya övningar, värma upp ordentligt, stretcha och gradvis öka träningsintensiteten. Allt detta bidrar till bättre muskelkoordination och förebygger därmed både träningsvärk och skador.
Experter har genom åren haft olika teorier om träningsvärk. Tidigare var den allmänna uppfattningen att smärtan berodde på syraöverskott, genom ansamling av laktat, en slaggprodukt som bildas i musklerna vid energiproduktion. Men eftersom såväl elitidrottsmän som ovana motionärer producerar laktat, och träningsvärk dessutom är vanligare bland otränade och i samband med nya övningar, övergavs den teorin. I dag tror forskare istället att smärtan orsakas av små skador på muskelceller vid högintensiv belastning (exempelvis squash) eller långa perioder av kontinuerlig ansträngning som vid långdistanslöpning. Skadorna uppstår där cellerna är som svagast och värken dröjer eftersom nervcellerna är lokaliserade till den kringliggande vävnaden. Smärtan beror delvis också på att inflammation och svullnad bildar tryck mot nervceller och blodkärl i musklerna. Med hjälp av mikroskop och muskelprov kan man se den här sortens skador hos maratonlöpare efter ett lopp. Forskare har också visat att nedbrytningen tilltar i början av läkningsprocessen, vilket är ytterligare en förklaring till varför inte smärtan gör sig påmind omedelbart.
Vad beror träningsvärk på?
Träningsvärk är ett vanligt resultat av dålig muskelsamverkan, ofta:
1. När musklerna inte är vana vid belastningen de utsätts för, som hos otränade eller idrottsmän efter längre uppehåll från fysisk aktivitet.
2. I samband med nya rörelser
3. Vid mycket hård belastning.
Träningsvärk uppkommer ofta i särskilt påfrestande situationer för musklerna, som vid löpning i nedförsbacke. Den höga belastningen på muskelfibrerna gör att bristningar lätt uppstår.
Går träningsvärk att förebygga?
Risken för att drabbas av träningsvärk minskar allt eftersom kroppen vänjer sig vid nya rörelsemönster. Koordinationen blir bättre och utsatta muskelgrupper överbelastas då inte lika lätt. Några grundregler är att undvika tung träning i samband med nya övningar, värma upp ordentligt, stretcha och gradvis öka träningsintensiteten. Allt detta bidrar till bättre muskelkoordination och förebygger därmed både träningsvärk och skador.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar